Snö...

Jag gillar inte riktigt snö. Den främsta anledningen är att jag oroar mig för att bli insnöad. Jag uppskattar dock ett lätt snötäcke och kallt väder, men det finns ju så mycket som kan ställa till det. I lördags åkte jag från Kronken som var inbäddad i tunnt lager snö och med strålande sol över mig. När mor ringde var jag i Skurupstrakten och solen sken fortfarande, men mor var orolig och sa att hon inte trodde de skulle kunna hämta mig vid bussen. Eftersom jag redan fixat skjuts med Linda och Rasmus från Svarte såg jag inte några problem men mor upplyste mig om att vi kanske inte skulle kunna köra ända fram till gården. Anledningen? Vindstyrka uppemot 22 s/m.

Men Vi är inte de som bangar för en utmaning, och hur illa kunde det vara egentligen?

I Svarte blåste det hyfsat, när vi svängde ner mot Ingelstorp såg man knappt vägen för snön som blåste rakt över vägen och vid grannens gård fick Linda dra på sig overallen och gå ut och gräva bort en halv meter hög driva som skapats, innan vi kunde köra in på gården!

Trots dessa eskapader så lyckades även Sanna komma ut och Linda, Rasmus, Mor och Far att bege sig, i vars en bil, för att gå på fest. Vid det här laget låg det 2 meter höga drivor i trägården och vinden visade inga tecken på att mojna. Vid 8-tiden skulle Sanna försöka ta sig hem igen, men 2 min efter att hon åkt ringde hon och jag fick rycka ut som förste snöskottare. Sanna hade kört fast i grannens driva, nu närmre en meter hög.

Vid 00.30 kom resten av familjen hem igen, efter att ha pulsat fram i drivorna ca en halv kilometer. Linda hade Viggo inbakad i ett täcke i famnen och hade trillat vid ett tillfälle när hon skulle trampa över en driva! Här snackar vi alltså galet väder!

Det mest otroliga var att det inte snöade... ingen av snön kom uppe ifrån och dagen efter såg vi att snön dessutom var helt brun av jord som också blåste omkring. Efter att vi grävt ut oss från gården kunde jag utan större problem ta mig hem till Kronken igen som fortfarande låg inbäddad i ett tunt fint täcke snö.

Kram