Äntligen!

Nu har alex och jag äntligen bokat vår resa till Paris! Det blir den 11-15 maj. Så här ser vårt hotell ut!

Kram

Att återvända till verkligheten

Äntligen har febern släppt och jag har sluppit spendera hela dagen sängliggandes! Det började bli bättre redan igår, så jag utrotade all sjukdom genom att duscha, ta på mig andra kläder, byta sängkläder och allt annat sånt som vittnar om ens sjukdomstid. Idag har jag varit och shoppat... Jag har haft kli i fingrarna ett par dagar och idag stod jag inte ut längre. De har en fantastisk ombyggnadsrea på Malmströms/Camilla som ligger i CW-huset och jag fyndade riktigt ordentligt! På Lindex hade jag 30% rabatt, så där blev det också ett par fynd. Sedan var jag inne på Stil och hittade en cool klänning! Den fanns inte hemma i rätt färg och storlek... så jag ska hämta den på tisdag! Superkul att äntligen få hem lite vårfrächa kläder!

Trots att det har varit riktigt härligt väder i Lund idag, så ska jag ändå vårda min kvarvarande förkylning... så nu blir det en ett bad med en god bok!

Kram

Otrevliga följder

Vi spenderade helgen, efter vårt lilla bokbytarbesök i Trelleborg, helgen i Löderup för att hjälpa till med stugrenoveringen. Men vad som kunde varit en riktigt trevlig sammankomst slutade med att nästan alla fått influensa! Helgen var helt okej och vi fick åtminstone lite gjort, men far började känna av flunsan redan i lördagseftermiddag och i går (måndag) föll vi en efter en som furor! Mor var först, sen Mona, sen jag och sist, än så längen, min svåger. Helt sjukt!

Lungorna känns minimala, luftvägarna ofantligt trånga och febern går minst sagt i vågor! Jag var dock och jobbade hela dagen i går och idag jobbade jag från 9-14. Jag kan ju inte riktigt stanna hemma hur som helst från mitt jobb....

Och en mycket tragisk händelse har skett. Det var min dramalärare från gymnasiet som körde postbilen. Hon var bara 38 år och har man och två barn. Hon var en fantastisk människa och jag kommer sakna henne.

Karm

Inte visste jag att det fanns lösgående kalkoner i Trelleborg!!!

Det är helt sant. Jag har sett dem med egna ögon!

120 kg kassaskåp...

har levererats till butiken idag. Hur tusan ska två lagom tunna tjejer kunna förflytta ett kassaskåp som väger 120 kg!!!! Vi har en ganska liten butik och vårt lagerutrymme ligger i källaren... det är dit ner som kassaskåpet ska.

Det är sådana här situationer som kan vända upp och ner på en hel dag på mitt jobb. Jag får sitta i telefon och försöka få tag på vaktmästare och ekonomiansvariga (som har beställt det jäkla skåpet till mig), flyttfirmor och chefer. Samtidigt ska givetvis alla kunder vid kassan tas om hand, man ska vara ute i butiken och möta upp kunderna, leveranser ska packas upp och inramningar ska göras.... Suck!
Det är därför vi behöver vara minst 2 personer som jobbar... vilket vi är på eftermiddagarna!
Idag har vi dessutom varit tre... men det har å andra sidan inneburit lite mera jobb eftersom Jessica var nyanställd och skulle "skolas in". Å andra sidan så var hon snabb till att lära sig alla nya saker och nu ikväll så har hon både fixat undan kön, skrivit in tranåsbeställningar på datorn och ramat in foto till en kund! Super!!!

Imorgon blir det förhoppningsvis fullt hus eftersom det är dagen innan Alla Härtans Dag, men vi får se...

Om jag inte hinner skriva innan lördag så...

STORA KRAMAR PÅ ALLA HJÄRTANS DAG!!!!!

Ibland kan det hjälpa att bli upprörd

Idag har jag äntligen fått mina pengar... det kanske hjälpte, lite grann i varje fall, att jag uttryckte mitt agg :) till de ansvariga i torsdags...
Det första jag gjorde när jag kom hem nu ikväll var att boka klipptid hos Emma på Skult!

Idag har jag jobbat med min nygamla kollega, Sabina, för första gången. Allt gick väldigt bra och jag tror vi kommer komma överens väldigt bra. Nu ska vi bara få in Sabina i de nya rutinerna och anställa någon som kan jobba 10-15 timmar i veckan.

Kram

F*cking, J*vla Myndigheter!

Jag har väntat på att få min lön från konkursboet utbetalt de senaste två veckorna. Jag har pratat med myndigheten som har hand om det två gånger och konkursförvaltaren en gång. Handläggaren på myndigheten var relativt trevlig och lovade att ta hand om ärendet så fort de fått dem från konkursförvaltaren. Detta var fredagen den 30 januari.

Idag ringde jag igen. Jag fick reda på att papperna kommit in och de låg uppenbarligen "överst i högen". Då gör handläggaren följande (inte samma som tidigare):

Vänder sig ifrån telefonen in till sina kollegor och säger: Varför ligger dessa papper överst i högen? Innebär det att vi ska ta dem först? Ida, känner du igen namnet Sofia O? Hon säger att hon pratat med dig två gånger!

I bakgrunden hör jag: Nä...känner jag inte igen...ja, det som ligger underst i högen är nyast... vilket företag sa du?

När handläggaren kommer tillbaka till telefonen är det enda besked han kan ge mig att det kan ta upp till två veckor innan lönen kommer... DET INNEBÄR EN VECKA TILL!

Papperna ligger alltså i en hög, och har gjort det den senaste veckan, och inte en j*vel har tittat på dem...mer än för att lägga dem i högen! Om det nu tar två veckor att handlägga dem, så måste det ju ta två veckor från och med nu, eftersom ingen har rört dem sen de kom den 30:e! Eller så behöver det egentligen inte ta två veckor, utan bara två bankdagar efter det att de faktiskt tagit tag i ärendet! Och eftersom jag ringde och bad på mina bara knän om att de skulle prioritera ärendet (inte för min skull, utan för min kollega som inte har en sambo att luta sig mot) så skulle man kunna tro att dom kan få tummarna ur... och faktiskt skynda på ärendet lite grann... DET LÅG ÄNDÅ ÖVERST I HÖGEN!!!!!

Jag hatar verkligen myndigheter som gör så här! Det värsta är väl att jag totalt bröt ihop när jag pratade med handläggaren så nu kommer det väl ta ännu längre tid bara för det...
Det allra värsta är att jag måste meddela de dåliga nyheterna till min kollega!

Kr*m

Confirmed

Min återanställning som butikschef har blivit bekräftad idag och det känns tryggt och skönt att veta var man ska spendera den närmaste tiden! Det var meningen att vi skulle öppna idag, men vår telefon är för tillfället avstängd (vilket inkluderar Internet och kortläsare) och dessutom saknas växelkassa... och det lär ju inte funka.

Det har blivit bestämt att vi ska öppna på fredag istället, och jag är väldigt glad över att få lite ledig tid för min kropp tyckte uppenbarligen inte det var lika kul att börja jobba igen, i jämförelse med mitt huvud. Bihålorna känns tilltämta... tilltäpta (freudiansk felstavning) och halsen känns tjock. Tradigt, värre!

Eftersom jag bara var inne om på jobbet en snabb sväng idag så har jag passat på att vila lite. Imorgon ska jag ta itu med städning, och tvätt och allt annat här hemma, men idag fick jag min vila.

Kram