Nästankusiner

I vår familj har vi anammat ett fenomen som vi kallar nästankusiner. Detta är personer som vi umgåtts med (på samma sätt som med normala kusiner) ända sedan vi var små, men utan att ha några släktskap alls med. I detta fallet har våra mammor varit arbetskamrater och skapat en livslång vänskap som snarare kan liknas vid nära familj. Vi umgås på födelsedagar och även midsommrar har tidigare varit gemensamma. Givetvis har det blivit allt mer sällan ju äldre vi blivit, eftersom man kanske inte firar varenda födelsedag och för att vi, numera vuxna barn, tillbringar våra midsommrar på vars ett håll.

Men vi tycker ju så mycket om varandra och trivs så bra i varandras sällskap så igår hade vi en av våra, från och med nu, årliga träffar! Framförallt är det min storasyster, min tvillingsyster, jag, vår jämnåriga nästankusin Annika och hennes storasyster Anneli (ett år yngre än min storis) som träffas. Det finns även en lillebror på deras sida och en lillasyster på vår, men av någon anledning är de inte lika djupt förankrade i nästankusinfenomenet.

Vi hade en mycket trevlig kväll igår, med god mat, mycket uppdateringar om våra liv och självklart massor av glada skratt på Marinan i Ystad. Som vanligt är det alltid svårt att sluta när vi väl kommit igång och förhoppningsvis kan vi träffas lite oftare (kanske 2 ggr om året) nu när alla verkar börja komma till ro litegrann.

Kram

PS. Hoppas innerligt att mina barn en dag kommer kalla mina vänninors barn för sina nästankusiner!