Försvunnen...

Jag höll på att förlora Björne idag.... Han fick syn på en katt när vi var ute på kvällsrundan och jag såg honom bara svischa förbi mig. Jag brukar ha honom lös om kvällarn... men jag tappade uppmärksamheten på honom och det går ju inte för sig.

Som tur är, är katter väldigt smarta och väldigt snabba, medan hundar är lite mer tröga...på alla sätt och vis. Runt om knuten på parkeringshuset hann de och sedan hade Björne gått vilse i en buskplantering medan katten smidigt smitit över gatan. Stirrig jag blev!!!!
Just en sådan situation är så svår att träna på också, eftersom katter reagerar så fruktansvärt olika! Nåja, Hemma, safe och sound!

Kram

Ps. Angående gårdagens inlägg: Ola jobbar med en mjukvara... en slags konsulttjänst tror jag, som skulle presenteras på Kristianstad Högskola (tror jag). Alex är Olas privata chaufför (eftersom Ola inte har något körkort) och igårkväll var de och hämtade infostationen för att sedan transportera den vidare till Kristianstad i förmiddags. Och helt ärligt...den kunde ju inte ligga kvar i bilen... Gud vad mycket mer spännande den här situationen kunnat vara, va?